Den frågan är lätt att besvara och jag gör det gärna, men mitt svar bemöts ibland med skepsis och höjda ögonbryn. Det är något jag bara inte kan förstå. Om man bara är medveten om en bråkdel av konsekvenserna med att äta djur så borde de flesta avstå eller åtminstone minska sin köttkonsumtion.
Jag kan tycka att det är en lite underlig fråga faktiskt. En mer befogad fråga är ”varför är du inte vegetarian?” Jag ser inte ner på eller tycker mina vänner är sämre människor för att de stödjer detta vansinne, men däremot är det en gåta för mig att man väljer detta? Det här är något som jag ofta rullar runt och funderar på och aldrig lyckas komma fram till ett vettigt svar.
Foto: Thomas Stenholm
Jag och en vän (x) diskuterade detta en dag men hur vi än vred och vände på det så kvarstod min fråga. Hur kan det komma sig att människor väljer att stödja djurindustrin om man utgår ifrån att befolkningen vet följande:
1. Att det är dåligt för miljön. Att den totala köttproduktionen i världen står för drygt 14 procent av alla utsläpp från växthusgaser. Nästan lika stor andel som alla bilar, båtar, flyg och resten av hela transportnäringen står för.
2. Att djuren lider. Behandlas som skit och att vi människor tar oss rätten att göra som vi gör. Då tänker jag främst på de vidriga koncentrationsläger som djuren lever i! Vi har ju en möjlighet att välja att göra gott eller ont. Så varför väljer den stora mängden att göra ont?
3. Att så mycket processat kött inte är bra för oss, fortsätter jag. Vi vet att grönsaker, frukt, baljväxter och annan mat från växtriket är bättre. Äter man mer vegetariskt så minskar risken att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdom och vissa former av cancer.
Med denna veteskapen som underlag, varför ser det då ut som det gör tror du? Undrar jag och tittar upp på x.
”Ja du... Jag tänker att generellt sätt att när det gäller miljöfrågan så är den ofta svåra att greppa. Det kanske beror på att vi inte är så bekanta med att tänka i större sammanhang när det gäller våra vanor. Att våra vanor och de val vi gör faktiskt gör skillnad. På gott och ont… Det är många som brukar säga ”vad spelar det för roll om jag slutar äta kött om alla andra gör det?” eller ”men det gör ingen skillnad om jag minskar på mitt köttintag? Djuren har ju ändå dött”.
Jag nickar instämmande och vi konstaterar att det är viktigt att tänka att det vi väljer att göra, GÖR skillnad. Om alla tog sig själva och sina val på mer allvar skulle vi även märka att vi kan påverka och förändra. Ju fler som tänker så, desto mer ansvar skulle vi förmodligen känna och helt plötsligt skulle ens ”lilla del” inte vara så liten längre.
När det gäller djuretik så vet de flesta att djuren lider och även hur köttindustrin ser ut. Jag tror inte, eller vill snarare inte tro, att det beror på att folk inte bryr sig, säger x.
Nä, det har jag också svårt att tro men det finns väl dom också säger jag. Är det så att man är medveten om hur illa djur behandlas men skiter i det och står för det. Då har jag lättare att ”ta” svaret.
Ja, svarar X och fortsätter. Det kanske beror på att det är lätt att distansera sig från hur verkligheten för djuren ser ut eftersom det inte händer tillräckligt nära oss. Det finns mycket kött i våra matbutiker där djuren inte ens varit i Sverige annat än när de paketerats. Om djur skulle slaktas på öppen gata mitt framför våra ögon skulle det inte vara lika lätt att vara likgiltig eller blunda för hur vi behandlar djur och vad som krävs innan de hamnar på våra tallrikar.
Jag förstår det, säger jag och funderar en stund. Sen ångrar jag mig... Ett annat argument jag hört är också säger jag, är att vi människor är smartare. Vilket inte sant. Alla människor är inte smartare än alla djur. Och varför skulle bara intelligensnivå räknas? Vad händer då med mindre intelligenta människors rättigheter att leva och inte plågas?
Svaret på din tredje punkt är säger x... Det är mycket som inte är bra för vår hälsa och det betyder inte att det på något sätt hindrar oss från att inte stoppa i oss det. Vi röker, snusar, blir fulla på alkohol och äter kött. Att man bevisat att rött (processat) kött är cancerframkallande kommer inte få oss att bojkotta det. Precis som att rökare inte kommer att sluta röka trots att det är farligt - för att de inte vill sluta röka. För att det får en att må bra.
Alkohol är inte heller bra för oss men vi går ut på krogen och blir full varje helg ändå. För att vi har kul. Och att ha roligt är det viktiga. De negativa aspekterna tycks inte kunna stoppa oss så länge vi känner att de positiva sidorna gör det ”värt det”.
Som sagt tycker jag alternativen till svar på min fråga inte ok och fortfarande svårt att acceptera. Jag har aldrig direkt ställt frågan till köttätare men hört andra ställa frågan och då fått svaret, ”för att det är så gott!”. För mig leder det svaret bara till ytterligare en fråga. Hur kan ens smaklökarna få styra sina handlingar i en så stor fråga?
Min sambos tankar kring min fråga är att han inte tycker det är så konstigt att folk i gemen inte är vegetarianer. Ännu, tillägger han. Om ett antal generationer när andelen som är vegetarianer ökat, för det sker ju allt snabbare, då kan frågan vara mer befogad.
Idag växer ju en övervägande mängd upp med föräldrar som är en del av den gamla djurätarnormen. De för de ju över på sina barn redan innan dessa lärt sig prata. Det vi lärt oss som små av våra föräldrar, är inte helt lätt att ifrågasätta och bryta med. Det är lättare att bara göra som man lärt sig och inte fundera för djupt på vad ens kostvanor egentligen får för konsekvenser för andra levande varelser och vårt klimat. När man är i majoritet är det lättare försvara sitt sätt att leva och peka ut minoriteten som konstiga gräsätare.
Jag var ju själv en del av djurätarnormen i över 40 år. Men när man väl tagit första steget mot att bryta denna dåliga vana, skära ner på kött, så är det lättare att ta nästa steg och rätt snart vara vegetarian. Och det är först när man inte längre är en del av vansinnet som man verkligen kan se det för vad det är. Det är nog få djurätare som klarar av att verkligen sätta sig in i hur det man har framför sig på tallriken behandlats, från insemination till slakt. Att inte vara en del av eländet ger sinnesfrid, avslutar Thomas.
Och visst, jag håller med båda talare till stor del men jag kan fortfarande inte förstå och ännu mindre tycka det är ok. Jag lär fortsätta rulla runt och fundera på detta, och sorgen och känslan av hopplöshet får hänga med mig till ”the bitter end.
Källa
livsmedelsverket
djurensratt
svt.se/nyheter
Jag kan tycka att det är en lite underlig fråga faktiskt. En mer befogad fråga är ”varför är du inte vegetarian?” Jag ser inte ner på eller tycker mina vänner är sämre människor för att de stödjer detta vansinne, men däremot är det en gåta för mig att man väljer detta? Det här är något som jag ofta rullar runt och funderar på och aldrig lyckas komma fram till ett vettigt svar.
Foto: Thomas Stenholm
Jag och en vän (x) diskuterade detta en dag men hur vi än vred och vände på det så kvarstod min fråga. Hur kan det komma sig att människor väljer att stödja djurindustrin om man utgår ifrån att befolkningen vet följande:
1. Att det är dåligt för miljön. Att den totala köttproduktionen i världen står för drygt 14 procent av alla utsläpp från växthusgaser. Nästan lika stor andel som alla bilar, båtar, flyg och resten av hela transportnäringen står för.
2. Att djuren lider. Behandlas som skit och att vi människor tar oss rätten att göra som vi gör. Då tänker jag främst på de vidriga koncentrationsläger som djuren lever i! Vi har ju en möjlighet att välja att göra gott eller ont. Så varför väljer den stora mängden att göra ont?
3. Att så mycket processat kött inte är bra för oss, fortsätter jag. Vi vet att grönsaker, frukt, baljväxter och annan mat från växtriket är bättre. Äter man mer vegetariskt så minskar risken att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdom och vissa former av cancer.
Med denna veteskapen som underlag, varför ser det då ut som det gör tror du? Undrar jag och tittar upp på x.
”Ja du... Jag tänker att generellt sätt att när det gäller miljöfrågan så är den ofta svåra att greppa. Det kanske beror på att vi inte är så bekanta med att tänka i större sammanhang när det gäller våra vanor. Att våra vanor och de val vi gör faktiskt gör skillnad. På gott och ont… Det är många som brukar säga ”vad spelar det för roll om jag slutar äta kött om alla andra gör det?” eller ”men det gör ingen skillnad om jag minskar på mitt köttintag? Djuren har ju ändå dött”.
Jag nickar instämmande och vi konstaterar att det är viktigt att tänka att det vi väljer att göra, GÖR skillnad. Om alla tog sig själva och sina val på mer allvar skulle vi även märka att vi kan påverka och förändra. Ju fler som tänker så, desto mer ansvar skulle vi förmodligen känna och helt plötsligt skulle ens ”lilla del” inte vara så liten längre.
När det gäller djuretik så vet de flesta att djuren lider och även hur köttindustrin ser ut. Jag tror inte, eller vill snarare inte tro, att det beror på att folk inte bryr sig, säger x.
Nä, det har jag också svårt att tro men det finns väl dom också säger jag. Är det så att man är medveten om hur illa djur behandlas men skiter i det och står för det. Då har jag lättare att ”ta” svaret.
Ja, svarar X och fortsätter. Det kanske beror på att det är lätt att distansera sig från hur verkligheten för djuren ser ut eftersom det inte händer tillräckligt nära oss. Det finns mycket kött i våra matbutiker där djuren inte ens varit i Sverige annat än när de paketerats. Om djur skulle slaktas på öppen gata mitt framför våra ögon skulle det inte vara lika lätt att vara likgiltig eller blunda för hur vi behandlar djur och vad som krävs innan de hamnar på våra tallrikar.
Jag förstår det, säger jag och funderar en stund. Sen ångrar jag mig... Ett annat argument jag hört är också säger jag, är att vi människor är smartare. Vilket inte sant. Alla människor är inte smartare än alla djur. Och varför skulle bara intelligensnivå räknas? Vad händer då med mindre intelligenta människors rättigheter att leva och inte plågas?
Svaret på din tredje punkt är säger x... Det är mycket som inte är bra för vår hälsa och det betyder inte att det på något sätt hindrar oss från att inte stoppa i oss det. Vi röker, snusar, blir fulla på alkohol och äter kött. Att man bevisat att rött (processat) kött är cancerframkallande kommer inte få oss att bojkotta det. Precis som att rökare inte kommer att sluta röka trots att det är farligt - för att de inte vill sluta röka. För att det får en att må bra.
Alkohol är inte heller bra för oss men vi går ut på krogen och blir full varje helg ändå. För att vi har kul. Och att ha roligt är det viktiga. De negativa aspekterna tycks inte kunna stoppa oss så länge vi känner att de positiva sidorna gör det ”värt det”.
Som sagt tycker jag alternativen till svar på min fråga inte ok och fortfarande svårt att acceptera. Jag har aldrig direkt ställt frågan till köttätare men hört andra ställa frågan och då fått svaret, ”för att det är så gott!”. För mig leder det svaret bara till ytterligare en fråga. Hur kan ens smaklökarna få styra sina handlingar i en så stor fråga?
Min sambos tankar kring min fråga är att han inte tycker det är så konstigt att folk i gemen inte är vegetarianer. Ännu, tillägger han. Om ett antal generationer när andelen som är vegetarianer ökat, för det sker ju allt snabbare, då kan frågan vara mer befogad.
Idag växer ju en övervägande mängd upp med föräldrar som är en del av den gamla djurätarnormen. De för de ju över på sina barn redan innan dessa lärt sig prata. Det vi lärt oss som små av våra föräldrar, är inte helt lätt att ifrågasätta och bryta med. Det är lättare att bara göra som man lärt sig och inte fundera för djupt på vad ens kostvanor egentligen får för konsekvenser för andra levande varelser och vårt klimat. När man är i majoritet är det lättare försvara sitt sätt att leva och peka ut minoriteten som konstiga gräsätare.
Jag var ju själv en del av djurätarnormen i över 40 år. Men när man väl tagit första steget mot att bryta denna dåliga vana, skära ner på kött, så är det lättare att ta nästa steg och rätt snart vara vegetarian. Och det är först när man inte längre är en del av vansinnet som man verkligen kan se det för vad det är. Det är nog få djurätare som klarar av att verkligen sätta sig in i hur det man har framför sig på tallriken behandlats, från insemination till slakt. Att inte vara en del av eländet ger sinnesfrid, avslutar Thomas.
Och visst, jag håller med båda talare till stor del men jag kan fortfarande inte förstå och ännu mindre tycka det är ok. Jag lär fortsätta rulla runt och fundera på detta, och sorgen och känslan av hopplöshet får hänga med mig till ”the bitter end.
Källa
livsmedelsverket
djurensratt
svt.se/nyheter
RSS-flöde
